Svensk funktionshinderspolitik har sin grund i mänskliga rättigheter. Delen om ökad delaktighet och jämlikare livsvillkor ska därför även sättas i relation till artiklar i FN:s konvention om rättigheter för peroner med funktionsnedsättning.

I Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i december 2008. Även EU som institution har ratificerat konventionen.

Konventionen är därför vägledande i Sveriges genomförande av funktionshinlerspolitiken och hela den offentliga sektorn ska arbeta med konvenionen som grund.

Av konventionen framgår att miljö och omgivning ska vara tillgängig för personer med funktionsnedsättning. Ingen ska heller diskrimineas. Personer med funktionsnedsättning har rätt till hjälpmedel, assitans och personlig service. Konventionen tar också upp viktiga omåden som habilitering, rehabilitering och hälso- och sjukvård.

Den bygger på förståelsen att funktionshinder går att förebygga och ta bort ;enom att förändra i miljö och omgivning. Den lyfter även fram själv)estämmande och rätten till ett självständigt liv, som exempelvis att kunna välja boende och att vara delaktig i samhället.

Konventionen skiljer på funktionsnedsättning och funktionshinder. Funktionsnedättning avser fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga och funktionshinder avser den iegränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.